Översikt biomarkörer i analyspaket

Blodanalys – systematisk dataanalys av blodprover

Blodprovstagning

Om din tjänst innehåller blodprover gör du provtagningen hos någon av våra partners via drop-in eller tidsbokning. Blod- och urinanalyser görs tillsammans med bland annat Synlab, Unilabs och Encia, det vill säga samma labb och provtagningsställen som vården i Sverige använder. Provtagningsställen

Uppgradering med blodprov i efterhand

Om du har Hälsoanalys Digital gör du inte detta blodprovssteg – men du kan uppgradera din analys med blodprov i efterhand. Du kan också importera blodprover som du har tagit någon annanstans. I inloggat läge väljer du detta i menyn. Du laddar bara upp en eller flera filer med blodprover som du har fått från vården eller någon privat aktör, så kommer de in i din analysrapport.

Om Blodanalysen

Samtliga blodkemiska analyser är utförda med validerade metoder och de enskilda analyserna redovisas på traditionellt sätt i förhållande till gällande referensintervall som innesluter 95 % av alla provsvar ifrån till synes friska individer. Definitionsmässigt hamnar således 5% av resultaten ifrån friska människor utanför de statistiskt framräknade referensgränserna och ett sådant resultat behöver därför inte innebära att man är sjuk. Vid sidan av det matematiska referensintervallets omfång, anger vi även ’LifeComps Målintervall’, som en fingervisning på var vi anser att respektive blodvärde för ett kollektiv av friska människor optimalt bör ligga.

I de fall där det finns kända medicinskt relevanta s.k. ”beslutsgränser” finns kommentarer i tillhörande text för respektive analysområde. Beslutsgränser används inom sjukvården för att t.ex. ställa diagnos eller för att inleda läkemedelsbehandling. Eftersom LifeComp inte bedriver sjukvård kan vi inte ge medicinska råd.

Om du har resultat som hamnar utanför referensgränserna försöker vi ge ett kunskapsperspektiv som underlättar för dig att bedöma behovet av att följa upp resultatet med läkare. Om du känner dig osäker på någon av de enskilda värdena kan du som första åtgärd titta på din Hälsomarginal för de olika funktionerna och tillstånd vi undersöker och se om du fått ett svagare resultat i trendanalysen. I alla de Hälsomarginaler vi presenterar ingår nämligen det stora flertalet av de enskilda mätvärden och eventuella ogynnsamma trender som är av betydelse och är lättare att identifiera utifrån resultatet ifrån varje Hälsomarginal. Är du ändå osäker på ett enskilt mätvärde och det inte finns kommentarer som ger dig vägledning är det ett gott råd att kontrollera med läkare.

Den huvudsakliga användningen av redovisningen av dina enskilda mätvärden är främst för att spåra din utveckling över tid, samt att utgöra rådata för läkare och andra kvalificerade personer som kan involveras i din hälsoförbättring. Du kan också se på dina enskilda mätvärden för att jämföra dem med de beslutsgränser som diskuteras i texterna för vissa nyckelprover som t.ex. blodsocker (P-Glukos) om man fastat enligt föreskrifter.

Blodprovsanalyser utförs på helblod, serum eller blodplasma av provlaboratorier. I din analys kommer du se blodproverna med ett B-, S- eller P- framför namnet på analysen i fråga vilket visar hur provet analyserats (t.ex. B-Hemoglobin, S-Zink eller P-Glukos).

B- står för helblod vilket innebär att hela blodet har analyserats.

S- står för serum och innebär att provet har analyserats med hjälp av serum. Analysen görs genom att man låter blodet koagulera och sedan avlägsnas blodkroppar och koagulationsproteiner vilket resulterar i ett serum – en gulaktig transparent vätska.

P- står för plasma eller blodplasma vilket innebär analys av den vätska som återstår när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera.

Observera att provdata från provlaboratorier behandlas automatiserat i LifeComps hälsoanalyser. Våra analysers kvalitet är därför beroende av erhållen provdata. Provlaboratorierna LifeComp anlitar är certifierade med godkända kontrollrutiner och kvalitetstester men vi kan inte garantera riktigheten i enskilda provdata.

Våra hälsokontroller

Rekommenderade paket för full kontroll

  • Hälsokontroll Bas

    Innehåller 29 hälsomarkörer och en vetenskaplig enkät som är frivillig för en djupare analys. Detta paket passar dig som vill ha en övergripande men mindre omfattande kontroll.

    790 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Stor

    Innehåller 39 hälsomarkörer (inkl. blodtryck) och en vetenskaplig enkät som är frivillig för en djupare analys. Detta paket passar dig som vill ha en övergripande och djup kontroll.

    1 390 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Premium

    Innehåller 58 blodmarkörer, 8 urinmarkörer, blodtryck och en vetenskaplig enkät som är frivillig för en djupare analys. Detta paket passar dig som vill ha en övergripande och fördjupad kontroll av paketet Stor.

    3 490 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Bas

    Innehåller 29 hälsomarkörer och en vetenskaplig enkät som är frivillig för en djupare analys. Detta paket passar dig som vill ha en övergripande men mindre omfattande kontroll.

    790 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Stor

    Innehåller 39 hälsomarkörer (inkl. blodtryck) och en vetenskaplig enkät som är frivillig för en djupare analys. Detta paket passar dig som vill ha en övergripande och djup kontroll.

    1 390 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Premium

    Innehåller 58 blodmarkörer, 8 urinmarkörer, blodtryck och en vetenskaplig enkät som är frivillig för en djupare analys. Detta paket passar dig som vill ha en övergripande och fördjupad kontroll av paketet Stor.

    3 490 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Platinum

    Innehåller 63 blodmarkörer, 8 urinmarkörer, blodtryck och PSA-test. Ingår även en personlig genomgång av ditt resultat tillsammans med en läkare (genomgången är via telefon eller videomöte).

    5 490 kr Lägg till i varukorg
  • Hälsokontroll Digital

    Är en avancerad och heltäckande enkätanalys som kartlägger allt ifrån fysisk och psykisk hälsa, miljö och levnadsvanor. Denna hälsokontroll passar dig som enkelt vill hålla koll på och förbättra din hälsa. Viktigt att du svarar så korrekt som möjligt på alla frågor för att analysen ska bli anpassad utifrån just dina behov.

    495 kr Lägg till i varukorg

Om Blodproverna

Nedan kan du läsa mer om de enskilda blodproverna. Vid varje enskilt blodprov kan du se vilka analyspaket blodprovet ingår i enligt färgkodningen ovan. För översikt är också blodproverna nedan sorterade inom det området de huvudsakligen tillhör (vissa blodprover analyseras dock inom flera områden).

Allmänt

Blodtryck är det tryck som uppstår när blodet pressas från hjärtat ut i kroppen. När hjärtats muskelfibrer drar ihop sig drivs blodet ut ur hjärtat och trycket stiger i blodkärlen. Trycket i den fasen kallas det systoliska blodtrycket (övertryck). När hjärtat slappnar av sjunker trycket i blodkärlen. Det kallas det diastoliska blodtrycket (undertryck).

Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har nästan hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck. Man mäter blodtrycket i millimeter kvicksilver (mmHg) och anger det med två tal, till exempel 120/80. Man säger då att blodtrycket är 120 över 80. Den första siffran är övertrycket och den andra undertrycket.

Se mer på 1177 Vårdguiden

Blodbristprover/Anemi

Blodstatus är ett vanligt förekommande blodtest som rutinmässigt används för att få en övergripande status av olika celler i blodet. Blodstatus är inte ett enskilt test, utan en testpanel som normalt inbegriper följande prover:

Hemoglobin (Hb) – Mängden hemoglobin i blodet, kallas också även blodvärde.
Hemoglobinmassa (MCH) – Den genomsnittlig mängden hemoglobin i en röd blodkropp.
Hemoglobinmassakoncentration (MCHC) – Hemoglobinkoncentration i de röda blodkropparna.
Erytrocyter (EPK) – eller röda blodkroppar. I dessa blodkroppar finns hemoglobin vilket ger blodet dess röda färg och är kroppens viktigaste syretransportör.
Erytrocytvolymfraktion (hemotokrit EVF) – De röda blodkropparnas andel i blodet.
Leukocyter (LPK) – eller vita blodkroppar, är celler i blodet som ingår i kroppens immunförsvar för att skydda kroppen mot infektionssjukdomar.
Medelcellvolym (MCV) – Den genomsnittliga storleken på en röd blodkropp.
Trombocyter (TPK) – mer vardagligt blodplättar, är cellfragment i blodet. Tillsammans med röda och vita blodkroppar utgör trombocyter de tre blodkropparna.

Syftet är att se om det finns förändringar i blodkropparna, till exempel för att se om det finns infektioner eller blodbrist – vilket kan visa sig i allmän trötthet.

Läs mer på Synlab Medialab

Ferritin är ett protein som har som uppgift att binda järn till sig och det speglar därför järnstatus bättre än fritt järn. Fritt järn speglar endast en mindre del av kroppens järninnehåll samt varierar mer från stund till stund.

Ferritinmätningar utförs vanligtvis för bedömning av en patients järndepåer i kroppen, till exempel hos blodgivare eller där kroppens naturliga reglering av järnupptag inte fungerar. Mätning av koncentrationen av ferritin i blodet kan även ge värdefull information vid vissa tumörsjukdomar samt leverskador.

Läs mer på Synlab Medialab

 

Kobalaminer (eller Vitamin B12) är ett vattenlösligt vitamin. Kobalaminer har stor medicinsk relevans i det dagliga sjukvårdsarbetet på grund av dess betydelse för bland annat produktionen av röda blodkroppar samt nervsystemets uppbyggnad och funktion. Det har fått sitt namn genom att det innehåller grundämnet kobolt (ett magnetiskt, metalliskt grundämne) som kroppen behöver i lagom mängd.

Läs mer på Synlab Medialab

Järn är nödvändigt för att kroppen ska kunna tillverka proteinet hemoglobin (Hb) som transporterar syre i blodet. Lågt järninnehåll i kroppen kan på sikt leda till lågt blodvärde (anemi). Allmänna anemisymtom är trötthet, yrsel, nedsatt fysisk prestationsförmåga, hjärtklappning, andfåddhet, huvudvärk och öronsusningar.

Järn tas normalt upp ifrån maten i tarmen, därifrån transporteras järnet med blodet vidare till benmärgen där hemoglobinet (proteinet) bildas i de röda blodkropparna.

Läs mer på Synlab Medilab

B-Celler, differentialräkning av leukocyter (vita blodkroppar)

Om det totala antalet vita blodkroppar är förhöjt eller sänkt, bör komplettering ske med s.k. differentialräkning, för att utröna i vilket/vilka cellsystem en rubbning kan föreligga. Detsamma kan gälla vid normalt antal vita blodkroppar, om klinisk misstanke föreligger om ett förändrat antal av något särskilt cellslag.

Neutrofila granulocyter – Är en typ av vita blodkroppar, Leukocyter
Eosinofila granulocyter – Är en typ av vita blodkroppar, Leukocyter
Basofila granulocyter – Är en typ av vita blodkroppar, Leukocyter
Lymfocyter – Är en typ av vita blodkroppar, Leukocyter
Monocyter – Är en typ av vita blodkroppar, Leukocyter

Läs mer på Synlab Medilab

Folat är en viktig faktor för att de röda blodkropparna ska bildas och är en förutsättning för en normal celldelning. Folat behövs för nervsystemets utveckling vilket är en orsak till att gravida kvinnor bör ta kosttillskott som innehåller ämnet folsyra.

Brist på folat förekommer inte sällan samtidigt med vitamin B12-brist som ett resultat av bristfällig kost eller underliggande tarmsjukdom. Folatbrist kan liksom vitamin B12-brist öka risken för hjärtkärlsjukdomar bland annat av skälet att båda behövs för bildningen av kroppens viktigaste antioxidant – glutathion.

Läs mer på Synlab Medilab

Inflammation

Ett SR-prov (sänka), eller sänkningsreaktionen, är ett vanligt test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation eller annan sjukdom. Testet mäter hur snabbt de röda blodkropparna sjunker när blodet får stå i ett rör med några droppar av ett ämne som gör att blodet inte koagulerar. Den plasmapelare som då bildas efter en timmes sedimentation mäts i millimeter och utgör sänkningsvärdet. Under 20 mm kan i allmänhet anses vara ett normalt värde.

En akut inflammation syns inte nämnvärt på sänkningsreaktionen, eftersom omsättningen av plasmaproteiner tar ett par dagar. Om akut inflammation misstänks, utgör CRP en bättre markör.

Läs mer på Synlab Medilab

 

Ett CRP-prov (snabbsänka) är ett blodprov som mäter halten av så kallat C-reaktivt protein (CRP). Värdet stiger vid inflammation och kan mätas i blodplasma (P-CRP) eller serum (S-CRP).

SR och CRP är två olika metoder som båda mäter graden av inflammation i kroppen. CRP är ett mer modernt sätt att mäta inflammationer i jämförelse med SR (sänkan) vilket har gjort att sänkan används mindre. CRP påverkas till exempel inte under graviditeten i jämförelse med mätmetoden SR.

Läs mer på Synlab Medilab

 

Fibrinogen är ett protein som finns i hög koncentration i blodplasma där det är fritt lösligt. Det finns i så riklig mängd i blodplasma och har dessutom en struktur som gör att de långa fibrinogenmolekylerna kan utöva en viss attraktion till varandra vilket gör blodet trögflytande. En enkel och gammaldags metod att göra blodet mer lättflytande är därför åderlåtning då man tappar blod ur blodbanan vilket minskar fibrinogenkoncentrationen.

Fibrinogen bildas i levern och tillhör en grupp av proteiner som ökar i koncentration vid inflammation, vilket alltså kan vara en orsak till höga mätvärden. Fibrinogenets huvuduppgift är att vara byggmaterial för den tätningsmassa som kroppen använder för att täta läckor i blodkärlen. Vid en skada bildar först blodplättarna (trombocyterna) inom några sekunder en provisorisk plugg. Fibrinogenet hjälper därefter till att förstärka pluggen genom att omvandla sig själv till den något kortare molekylen fibrin som sveper in blodplättarna i ett olösligt hållfast nätverk av fibrintrådar.

Läs mer på Synlab Medilab

Diabetes/Metabolism

Att mäta glukoshalten i blodet är vanligt och görs framför allt för att undersöka om du har diabetes. Glukosprovet är ett grundläggande blodprov och tas ofta vid olika slags läkarundersökningar och hälsokontroller.

Provet tas oftast med ett stick i fingret men kan också tas i armen med hjälp av en nål som sticks in i ett ytligt blodkärl/ven (venöst prov).

För att kroppen ska fungera behövs bränsle – energi. Energin transporteras i blodet till kroppens celler framför allt i form av druvsocker, glukos. För att sockret ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. För högt blodsocker kan leda till Typ 2-diabetes.
Det finns flera typer av diabetes, här nämner vi de två vanligaste typerna av diabetes:

Typ 1-diabetes är när kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Denna diabetesform drabbar oftast barn och yngre vuxna, men kan förekomma i alla åldrar. Vanligast är att man insjuknar i tidiga tonåren. Omkring 10% av all diabetes är typ 1-diabetes.

Typ 2-diabetes, orsakas av att kroppen blir mindre känslig för insulin. Då kan insulinet inte verka med full kraft. Det kallas för insulinresistens. De klassiska symptomen är ökad törst, hunger och ökad urinproduktion. Omkring 90% av all diabetes är typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes behandlas till en början med ökad fysisk aktivitet, träning och ändrad diet.  Om blodglukosnivåerna inte sänks tillräckligt via dessa åtgärder kan läkemedel komma att krävas.

Med regelbundna kontroller av blodsockret i kroppen kan vi undvika/förebygga risken att få Typ 2-diabetes (tidigare känd som icke insulinberoende diabetes eller vuxen/åldersdiabetes).

Läs mer på Synlab Medilab

HbA1c – Mäter blodsockret över tid.

Glukoskontrollen, det vill säga långtidsblodsockret, avspeglas genom glykolyserat hemoglobin. Blodprovet ger information om den genomsnittliga blodsockernivån för de senaste 6–8 veckor, särskilt 3–4 veckor, före testet. Ju högre blodsockervärdet har varit desto högre är den genomsnittliga blodsockernivån. Blodprovet visar därmed hur mycket glukos (b.lodsocker) som har fastnat på hemoglobinet (den röda färgen) i de röda blodkropparna veckorna före testet. De röda blodkropparna bildas i benmärgen. De transporterar syre och koldioxid i blodbanan och finns kvar där i ungefär 120 dagar. 

Det varierar en aning från individ till individ hur mycket socker som fastnar på de röda blodkropparna, hur många röda blodkroppar det finns och hur länge de lever. Följaktligen pekar testet snarare på förändringar hos individen. Det är således ett medelvärde och säger ingenting om hur mycket blodsockret varierar till exempel under en dag. Vid utvärdering av diabetesbehandlingen tillämpas därför analys av blodprovet i kombination med egenkontrollerna av blodsockret. Detta blodprov testas vanligen med 3–6 månaders intervaller.  Är medelvärdet högt, kan vi med kost och rådgivning få ned medelvärdet och därmed minska risken att få Typ 2-diabetes (tidigare känd som icke insulinberoende diabetes eller vuxen/åldersdiabetes).

Läs mer på Synlab Medilab

 

Detta blodprovs främsta användning inom dagens sjukvård är för att visa hur mycket insulin kroppen klarar att producera när man får diagnosen diabetes typ 2. Diabetes typ 2 kan vara reversibelt även utan ändrad diet om kroppen har tillräckligt stor insulinproduktion.

Det tar mycket lång tid att utveckla diabetes typ 2 och insulinkoncentrationen kan skvallra om vad som är på gång. I sjukdomsutvecklingen mot diabetes typ 2 ser man nämligen en stegring av insulin i ett skede tidigare innan blodsockernivåerna börjar stiga. Det beror på att insulin lite förenklat uttryckt är hormonet som skall få kroppens celler att ta upp glukos och se till att glukosöverskottet lagras upp som fett.

Läs mer på Synlab Medilab

Njurfunktion

Albumin är ett av de vanligaste förekommande proteinet i blodet. Till skillnad från de flesta andra proteiner i blodet innehåller albuminstrukturen inte några kolhydratdelar. En av de viktigaste funktionerna för albumin är att upprätthålla det ”kolloidosmotiska trycket”, dvs. ”hålla kvar” blodets vätska i blodkärlen. Det kan låta kryptiskt men det handlar om att vatten dras till höga koncentrationer av protein ungefär som det även gör till salt.

En annan av albuminets viktiga funktioner är att fungera som bärare av protein och transportera diverse icke vattenlösliga ämnen i blodet, bland annat vissa hormoner så som sköldkörtelhormoner, steroidhormoner och fettsyror.

Albumin deltar som en buffert i syrabasbalansen genom att binda upp eller frisätta bundna vätejoner vid skiftningar i syrabasbalansen. Även läkemedel binds till albumin vilket är en viktig egenskap som undersöks för varje läkemedel innan de godkänns för marknadsföring.

Situationer som kan leda till albuminbrist är till exempel leverskada på grund av förgiftning, utbredda tumörer i levern, njursjukdom, svåra infektioner eller brännskador.

Läs mer på Synlab Medilab

I naturen finns fosfor normalt inte i fri form men grundämnet ingår i ca 200 olika mineraler och är nödvändigt för både växter och djur. Av de ca 15 mineraler som vi har i kroppen har vi mest av kalcium och därefter fosfor. Fosfor ingår i varje cell i vår kropp och spelar en central roll för många av kroppens mest grundläggande funktioner. 

Fosfor är liksom kol, syre, väte och kväve ett nödvändigt grundämne för alla levande organismer. I kroppen förekommer det som fosfat vilket är en förening mellan syre och fosfor.

De viktigaste biologiska funktionerna för fosfat kan sägas vara:
(a) att förmedla energilagring genom mer eller mindre energirika fosfatföreningar,
(b) att lagra och förmedla ärftlig biologisk information,
(c) att vara komponent i biologiska buffertsystem.

Läs mer på Synlab Medilab

Kalium finns främst inuti cellerna men även i lägre koncentration i olika kroppsvätskor. Kalium är ett mineralämne som har stor betydelse för alla kroppens celler, i medicinska sammanhang kanske mest uppmärksammat för muskelcellerna som finns till exempel i hjärtat. Njurarna har en viktig funktion i att reglera kaliumbalansen genom att öka eller minska utsöndringen av kalium. Provet tas till exempel om läkaren misstänker att du har någon njursjukdom eller högt blodtryck.

Ungefär två procent av kroppens totala mängd av kalium finns i vätskor utanför cellerna. Kaliumhalten mäts i den vätska som finns runt omkring blodkropparna. Det som undersöks är koncentrationen av kaliumjoner. Hur mycket kalium som finns i blodet regleras av flera olika saker.

Kalium finns i mat och mest kalium finns det i frukt, grönsaker, kött och fisk.

Läs mer på Synlab Medilab

Klorid – Reglering av kroppens vätske- och saltbalans.

 
Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium tillhör. Klorid har en mängd funktioner i människokroppen, och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans.

Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid, och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

Läs mer på Synlab Medilab

Kreatinin – Visar hur dina njurar fungerar

Halten kreatinin i blodet ger läkaren en uppfattning om hur dina njurar fungerar.  Kreatinin bildas när kroppen bryter ner kreatinfosfat. Det är musklernas energireserv. Hur mycket kreatinin som bildas i kroppen beror på hur stor muskelmassa du har.

Om du har ätit mycket kött, särskilt kokt kött, kan det göra att kreatininvärdet tillfälligt ökar. Kroppen gör sig av med kreatinin genom njurarna. Liksom många andra ämnen filtreras kreatinin ut i urinen. Det har gjort att kreatininvärdet i blodet har använts som en markör för njurarnas funktion. Det finns idag också andra blodprover som kan användas för att bedöma njurfunktionen.

Pt-eGFR (Kreatinin) – Ett mått på njurarnas filtreringsförmåga

GFR är ett mått på njurfunktion och avser volymen blodplasma som över tid renas/filtreras fullständigt genom njurens kapillärnätverk. Kapillärnätverket utför den primära och omfattande filtreringen av blodet i njurarna. För att kunna jämföra njurfunktionen mellan individer med olika kroppsstorlek (och därmed olika njurstorlek) brukar värdet normeras till kroppsytan, det kallas då Relativ GFR. Ju sämre njurfunktionen är desto lägre värde för Pt-eGFR

Läs mer på Synlab Medilab

Natriumvärdet visar hur mycket salt det finns i blodet. Natrium är ett mineralämne som är viktig för kroppens balans mellan salt och vätska. Provet tas om läkare misstänker att du har en hjärtsjukdom, en sjukdom i njurarna eller om du är uttorkad.

Nivån av natrium i blodet regleras genom ett samarbete av flera olika organ i kroppen: hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

Vanligt bordssalt, koksalt, består av natriumklorid och du får ofta i dig tillräckligt mycket natrium genom saltet som finns i olika livsmedel och som används vid matlagning.

Läs mer på Synlab Medilab

Urea – (Urinämne / karbamid) vid försämrad njurfunktion ansamlas urea i blodet.

Urea eller urinämne utgör den huvudsakliga slutprodukten för kvävedelen av proteinerna vid dessas nedbrytning. Urea bildas i levern från ammoniak och är en slutprodukt vid nedbrytning av protein. Utsöndring av urea sker via njurarna, där det utgör den dominerande organiska substansen. Urea är en av de substanser vilkas halt i blodet stiger vid uremi (njursvikt).


Mängden urea i blodet påverkas emellertid av den kost man äter. Man bör därför ta med i beräkningen att ureavärdet kan vara missvisande lågt om näringstillförseln av protein är lägre än normalt. I den situationen är därför ureavärdet inte tillförlitligt för att bedöma njurens kondition.

Läs mer på Synlab Medilab

Cystatin C – Visar hur dina njurar fungerar

Cystatin C är ett kroppseget protein som råkar ha sådana egenskaper att det ansamlas i blodet vid nedsatt njurfunktion. Ju sämre njurfunktionen är desto mer cystatin ansamlas i blodet.

Pt-eGFR (Cystatin C) – Ett mått på njurarnas filtreringsförmåga

Ett bra sätt att uppskatta njurfunktionen innebär att man beräknar hur effektivt njurarna klarar att göra sig av med vissa proteiner genom att utsöndra dem i urinen. Den mätningen och beräkningen kallas ”clearance” och specificeras med den krångliga förkortningen Pt-eGFR. Mätningen är baserad på proteiner som råkar ha idealiska egenskaper för att vara markörer för filtrationen genom njurarna. Förkortningen eGFR innebär ”estimerad filtration i glomeruli” dvs. i de små kärlnystan som sköter filtreringen i njuren. Ett glomerulus är en längre kapillär som packats ihop som ett nystan genom vilket blodet filtreras så att vätskan samlas upp i den kapsel som nystanet ligger i för att sedan föras vidare till samlingsrör för urinen.

C-cystatin protein används som markör för estimering av glomerulär filtrationshastighet (GFR). Ju sämre njurfunktionen är desto lägre värde för Pt-eGFR.

Pt-eGFR (medel) – Ett mått på njurarnas filtreringsförmåga

Pt-eGFR (medel) rel. är egentligen medelvärdet av de två mätningarna Pt-eGFR (Kreatinin) och Pt-eGFR (Cystatin C).

Det ena baseras på ett muskelprotein (kreatinin) som utsöndras via njurarna och som råkar ha lämpliga egenskaper så att det kan spegla filtrationsflödet genom njurarna. Har man ovanligt mycket eller ovanligt lite muskler kan det störa och påverka tillförlitligheten i mätningen. Den andra mätningen baserar sig på proteinet cystatin som finns i alla celler i kroppen till skillnad ifrån Kreatinin som finns i musklerna. Felkällorna blir därför mindre för det cystatinbaserade mätvärdet.

Se mer på Synlab Medilab

Leverfunktion

Bilirubin – en nedbrytningsprodukt från blodets hemoglobin.

Bilirubin är en gulfärgad produkt från nedbrytningen av hem, en del av blodfärgämnet hemoglobin. Bilirubin bildas bl.a. vid sönderfall av de röda blodkropparna, vilket normalt sker i s.k. makrofager i bl.a. lever, mjälte och benmärg. Det transporteras sedan bundet till ett blodprotein, albumin, i blodet till levern, där det görs vattenlösligt genom koppling till glukuronsyra för att utsöndras via gallvägarna till tarmen. Ökad halt av bilirubin i blod och vävnader benämns gulsot, ikterus.

Bestämning av bilirubinhalten i blodet är ett viktigt prov då man misstänker sjukdom i lever och gallvägar eller ökat blodkroppssönderfall, hemolys.

Läs mer på Synlab Medilab

ALAT – Ett mått av flera i hur din lever mår

ALAT ”Alaninaminotransferas” är ett enzym som framför allt förekommer i levercellerna. Vid cellskada ökar enzymernas aktivitet i blodet, eftersom enzymet frigörs från vävnaderna i blodet under skada.

ALAT mäts bland annat vid misstanke om en leversjukdom. Virushepatiter och leverskador som är förorsakade av läkemedel ger höga värden, likväl som blodförgiftning, muskelsjukdomar, lungpropp samt hjärt- och lungsvikt. ALAT stiger även när de små gallgångarna inne i levern är angripna, och andra sjukdomar som förorsakar ett förhöjt galltryck i levern.

Läs mer på Synlab Medilab

ALP – ett av flera mått som visar tillståndet för din lever och dina gallvägar.

ALP ”Alkaliskt fosfatas” är en grupp enzymer som spjälkar (delar) fosforsyra estrar (doftämnen) av olika slag. Alkaliskt fosfatas är ett s.k. integrerat membranprotein som finns i många celler i bl.a. kärlen, skelettet, levern, njurarna och i tunntarmen. Förhöjd ALP aktivitet ses oftast vid leverpåverkan och hjälper till att upptäcka långsiktiga problem med skelettet, levern, gallvägar, njurarna eller tunntarmen.

Läs mer på Synlab Medilab

ASAT – Ett av flera mått som visar tillståndet för din lever

ASAT ”Aspartataminotransferas” är ett enzym som förekommer framför allt i lever, hjärta och skelettmuskler. Vid cellskada i dessa organ stiger halten av ASAT i blodet, eftersom enzymet frigörs från vävnaderna i blodet under skada.

ASAT är ett av de blodprov som tas vid misstanke om en leversjukdom. Tillsammans med andra prov, t.ex. ALAT, GT och ALP, ger det en bild av hur levern mår.

Läs mer på Synlab Medilab

GT – Ett av flera mått som visar tillståndet för din lever och dina gallvägar

GT, Gamma-Glutamyltransferas anses vara bundet till cellmembranen på vissa körtelceller. Vid vävnadsskada ökar enzymhalten i respektive sekret (galla, urin). GT i serum (S) blir förhöjd om det uppstår tryck mot membraner vilket kan uppstå vid avflödeshinder i gallgångarna orsakat av gallstenar eller tumörer eller till viss del även när leverceller blir uppsvällda av fett som lagras i överskott som t.ex. vid konsumtion av för mycket snabba kolhydrater. Hos diabetiker och överviktiga kan därför GT-stegring relateras till graden av leversteatos, dvs. leverförfettning (fetter i leverceller). Mer ovanligt kan man även se liknande GT-stegringar när levervävnaden blir uppsvälld p.g.a. blodförtätningar i levern.

Höjda värden kan även ses vid intag av alkohol, medicin mot epilepsi, sömnproblem, ångest och smärta.

Det förekommer ibland att prostatakörteln kan vara källan till stegringar av GT, t.ex. vid prostatainfektioner. Behandlas infektionen minskar GT till normala nivåer.

GT ökar med åldern upp till 50 år.

Läs mer på Synlab Medilab

Laktatdehydrogenas – ett av de enzymer som deltar i organismens nedbrytning av socker (glykolys).

Laktatdehydrogenas finns, liksom övriga glykolytiska enzymer, i större mängder i lever, muskler, inklusive hjärtat, och alla energikrävande organ. Om mängden laktatdehydrogenas i vävnaden inte är tillräcklig samlas mjölksyra t.ex. i muskler vid stor ansträngning då andning och blodflöde inte hinner ge tillräcklig syrgastillförsel. Laktatdehydrogenas finns i olika former, isoenzymer, med för vissa organ typisk distribution. De kan vid cellskada, t.ex. i hjärtmuskeln (infarkt) och levern (inflammation), komma ut i blodbanan och där bestämmas för bedömning av motsvarande organskada.

Läs mer på Synlab Medilab

Risk för hjärt/kärlssjukdom

Kolesterol är en lipid, ett fettämne som kroppen behöver för att bilda gallsyror, D-vitamin, hormoner (östrogen, testosteron, kortisol m.fl.). Kolesterol behövs även som byggmaterial för cellernas väggar och i nervcellerna. Kolesterol är således ett livsnödvändigt fett men kan i överskott leda till hjärtkärlsjukdomar som åderförkalkning, hjärtinfarkt och slaganfall (stroke). 

Kolesterol finns i maten vi äter men eftersom det är en så viktig substans kan kroppen för säkerhets skull bilda den i tillräckliga mängder i levern. Med den diet som de flesta äter räknar man med att två tredjedelar av den dagliga tillförseln produceras i levern och en tredjedel tillförs genom maten.

Eftersom kolesterol är ett fett kan det inte lösas i vatten och måste därför transporteras i blodet med hjälp av partiklar som benämns med olika förkortningar (t ex HDL och LDL). Det finns flera blodprover som på olika sätt undersöker kolesterol och de partiklar som transporterar kolesterol. Serumkolesterol ”S-Kolesterol” är det vanligaste blodprovet och med det menas totalkolesterol dvs. summan av allt kolesterol på alla olika bärarpartiklar. I dag vet man att totalkolesterol är en grov och inte särskilt exakt riskmarkör. LDL-kolesterol är en betydligt bättre riskmarkör och den mer moderna metoden Apo-B som mäter antal LDL-partiklar är en ännu bättre riskmarkör.

Läs mer på Synlab Medilab

HDL-kolesterol – Det goda kolesterolet

I blodet är fett alltid bundet till proteiner. För att kroppen ska kunna transportera fett genom det vattenlösliga blodet så packas fettet in i lipoproteiner. Kolesterol transporteras på så sätt runt i blodet som små mikroskopiska partiklar. Man brukar med enkla ord framförallt tala om två typer av kolesterol:

det onda LDL-kolesterolet 

LDL-kolesterolet är livsnödvändigt, men risk kan uppstå när det bildas i överskott vilket gäller för de flesta människor i vårt moderna samhälle. Som generell regel bör man eftersträva att ha låga LDL-kolesterolvärden utom om man är över 65 år och frisk. Övervikt, rökning och dålig kost höjer det onda LDL-kolesterolet emedan fysisk träning sänker det. Ny forskning har visat att LDL egentligen utgörs av två typer av partiklar – små respektive stora. Det är bara de små som är farliga när de bildas i överskott. 

det goda HDL-kolesterolet 

Transporterar tillbaka kolesterol till levern bl.a. från kärlväggarna. Höga nivåer av HDL-kolesterol är förknippade med bra hälsa och låg risk emedan tvärtom låga nivåer av HDL-kolesterol tyder på förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom. 

I samband med hjärt- och kärlsjukdomar brukar man tala om det metabola syndromet, vilket kännetecknas av högt blodtryck, insulinresistens och hyperlipidemi (dvs höga värden av kolesterol- eller triglycerider). LifeComp mäter därför triglycerider, totalkolesterol (S-Kolesterol), LDL-kolesterol och HDL-kolesterol i syfte att i god tid upptäcka värden som ökar risken att på sikt få problem med hjärt- och kärlsjukdomar. Vi erbjuder också de moderna och mer precisa metoderna Apo-B och Apo-A1 som har flera fördelar jämfört med de klassiska metoderna LDL-kolesterol och HDL-kolesterol och de påverkas dessutom inte av åldern.

Läs mer på Synlab Medilab

LDL kolesterol – det onda kolesterolet

I blodet är fett alltid bundet till proteiner. För att kroppen ska kunna transportera fett genom det vattenlösliga blodet så packas fettet in i lipoproteiner. Kolesterol transporteras på så sätt runt i blodet som små mikroskopiska partiklar. Man brukar med enkla ord framförallt tala om två typer av kolesterol:

det onda LDL-kolesterolet 

LDL-kolesterolet är livsnödvändigt, men risk kan uppstå när det bildas i överskott vilket gäller för de flesta människor i vårt moderna samhälle. Som generell regel bör man eftersträva att ha låga LDL-kolesterolvärden – vilket dock inte verkar viktigt om man är över 65 år och frisk. Övervikt, rökning och dålig kost höjer det onda LDL-kolesterolet emedan fysisk träning sänker det. Ny forskning har visat att LDL utgörs av två typer av partiklar – små respektive stora. Det är bara de små som är farliga när de bildas i överskott. En anledning till att partiklarna är små är att de krympt p.g.a. skador av bland annat inflammation i kroppen. De kan då inte tas upp effektivt av levern utan cirkulerar runt med blodet tills de fastnar i kärlväggen.  

det goda HDL-kolesterolet 

Höga nivåer av HDL-kolesterol är förknippade med bra hälsa och låg risk emedan tvärtom låga nivåer av HDL-kolesterol tyder på förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom. 

I samband med hjärt- och kärlsjukdomar brukar man tala om det metabola syndromet, vilket kännetecknas av högt blodtryck, insulinresistens och hyperlipidemi (dvs höga värden av kolesterol- eller triglycerider). LifeComp mäter därför triglycerider, totalkolesterol (S-Kolesterol), LDL-kolesterol och HDL-kolesterol i syfte att i god tid upptäcka värden som ökar risken att på sikt få problem med hjärt- och kärlsjukdomar. Vi erbjuder också de moderna och mer precisa metoderna Apo-B och Apo-A1 som har flera fördelar jämfört med de klassiska metoderna LDL-kolesterol och HDL-kolesterol och de påverkas dessutom inte av åldern. 

Läs mer på Synlab Medilab

LDL/HDL-kvoten mäter hur mycket av det onda kolesterolet man har (LDL) i förhållande till det goda kolesterolet (HDL).

Kvoten LDL-kolesterol/HDL-kolesterol har tidigare använts för att uppskatta risken för hjärtkärlsjukdom men man har funnit att det finns vissa problem som gör att den kan vara osäker. På senare tid har man därför istället börjat använda kvoten Apo B/Apo-A1 som representerar antalet skadliga partiklar (LDL, VLDL och IDL) /antalet HDL-partiklar. Den är mer precis och saknar flera av nackdelarna som den klassiska kvoten har som är baserad på LDL och HDL. Kvoten Apo-B/Apo-A1 ger därför en mycket bra överensstämmelse med risken för hjärtkärlsjukdom. 

Läs mer på Synlab Medilab

Triglycerider – Ett av flera prover som kontrollerar halten blodfetter

Hyperlipidemi, eller det vi till vardags kallar för höga blodfetter, upptäcks sällan utan blodprovtagning och det är vanligt att du inte får någon förvarning förrän de höga blodfetterna faktiskt skapar problem. Du kan alltså inte själv känna att du har höga halter av blodfetter, utan det upptäcks endast vid provtagning vid till exempel en hälsokontroll. 

Om du har förhöjda värden av både kolesterol och triglyceridnivåer i kombination med lågt HDL-kolesterol markerar det en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Patienter med hjärtkärlsjukdomar har oftare höga halter av blodfetter än hjärtfriska individer. Ökade halter av både kolesterol och triglycerider kan uppkomma vid ett flertal olika tillstånd, som t ex vid diabetes, fetma, låg produktion av sköldkörtelhormon, allvarlig leversjukdom och njursvikt. 

LifeComp vill i tidigt skede, upptäcka faran som förknippas med höga blodfetter, så att vi kan i god tid kan hjälpa dig att sänka värdena och därmed minska risken med att du kanske drabbas av hjärtinfarkt, eller annan hjärtkärlsjukdom.


Läs mer på Synlab Medilab

Förutom Vitamin-D berikade livsmedel som t.ex. mjölk, innehåller viss föda naturligt Vitamin-D som t.ex. fisk och svamp.

I strikt mening är egentligen inte Vitamin-D ett vitamin utan snarare ett hormon eftersom kroppen kan tillverka det i huden vid solbelysning. Huden kan dock bara göra en viss typ av Vitamin-D som är inaktivt och både levern och njurarna behöver göra insatser för att färdigställa den aktiva formen av Vitamin-D.

Den ursprungliga kunskapen kring Vitamin-D cirklade kring dess betydelse för att bygga ett hårt skelett med hjälp av kalcium. Brist på Vitamin-D associeras därför främst till skelettsjukdomar som ”engelska sjukan” (rakitis) hos barn och mjukt defekt ben hos vuxna (osteomalaci). Senare års forskning har emellertid visat att inte bara njurarna utan även en hel del andra celler i kroppen har förmåga att liksom njurarna färdigställa Vitamin-D till aktiv form. ”Vitaminet” kan därför med hjälp av olika celler både produceras och framför allt verka lokalt där det tillverkats runt om i kroppen varför det är svårt att genom blodprovsmätningar få grepp om alla funktioner det är inblandat i. Bilden som växer fram är att Vitamin-D förmodligen har många viktiga funktioner som innefattar bland annat immunförsvaret och metabolismen.

Hjärtkärlsjukdomar, diabetes, cancer och försvagat infektionsförsvar är några tillstånd där man har börjat nysta upp orsakssamband och eventuella kopplingar till sviktande D-vitaminfunktion.

Läs mer på Synlab Medilab

Apo-A1 och HDL-Kolesterol är två olika metoder som har samma syfte – att försöka uppskatta ”det goda kolesterolet” som minskar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Apo-A1 analysen mäter antalet HDL partiklar och inte som den klassiska HDL analysmetoden mängden kolesterol på HDL partiklarna. Apo-A1 anses därför vara ett bättre mått på risk för hjärtkärlsjukdom än HDL-Kolesterol. 

Man kan likna Apolipoproteinerna vid streckkoder eller nycklar som bestämmer vad som händer med partikeln. HDL partikelns funktion är att utföra en sk ”reversed cholesterol transport” bl a ifrån kärlväggarna tillbaka till levern. Och ju fler partiklar desto bättre kan man dränera kärlväggen ifrån kolesterol.

Apo-B och LDL-kolesterol är två olika mätmetoder som har samma syfte – att försöka uppskatta det ”onda kolesterolet” som riskerar att orsaka hjärtkärlsjukdom. Apo-B är dock på flera sätt ett bättre mått än LDL-kolesterolmätningen.

Man kan likna Apolipoproteinerna vid streckkoder eller nycklar som signalerar identiteten för sin partikel och bestämmer vad som skall hända med den. LDL partikeln transporterar kolesterol i blodet till vävnaderna. Sedan länge vet man att LDL partikeln med sitt kolesterol kan skada blodkärlen. Men risken för kolesterolskador kan inte enkelt uppskattas genom att man mäter LDL-kolesterol. De större LDL partiklarna är nämligen inte skadliga trots att de innehåller mycket kolesterol. Det är bara de mindre LDL partiklarna som kan tränga in i blodkärlet och orsaka skada. LDL-partiklarna kan skadas av bl a inflammation i kroppen vilket gör att de krymper och har svårt att tas upp av levern. De cirkulerar därför med blodet tills de fastnar i blodkärlens väggar. Ett högt blodtryck gör att de lättare kan tränga in i blodkärlens väggar och orsaka skada.

Apo-B proteinet sitter även på partiklarna IDL och VLDL som också kan vara skadliga för blodkärlen. Apo-B analysen fångar därför in fler skadliga partiklar än LDL och anses även av andra skäl vara ett bättre mått på risk än HDL-kolesterol.

ApoB/ApoA1-kvot – Hälsokontroll för hjärtkärlsjukdom

Kvoten Apo-B/Apo-A1 är den enskilt bästa parametern ibland blodfetterna för att uppskatta risken för hjärtkärlsjukdom, dvs åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke. Kvoten mäter hur mycket av de skadliga partiklarna man har (LDL, VLDL och IDL) men väger in och minskar betydelsen ifall man har turen att ha många HDL-partiklar (Apo-A1). APO markörerna är mer moderna mätmetoder än de klassiska metoderna LDL- och HDL-kolesterol som är förknippade med vissa problem som man kommer förbi genom att använda Apometoderna.

Apolipoproteiner är en benämning på proteiner som ingår i blodplasmans lipoproteiner. De finns av många slag och delas upp i huvudgrupperna A, B, C och E (förkortas apoA, apoB, apoC respektive apoE). Apolipoproteinerna är av betydelse för transporten av lipoproteiner över cellmembranet i samband med utsöndring från eller upptag i celler. Vidare styr de aktiviteten i de enzymer som verkar på fetterna i lipoproteinpartiklarna. 

Önskvärd nivå ApoB/ApoA1-kvot:  Kvinnor < 0,6; män < 0,7. Förhöjd ApoB/ApoA1-kvot (kvinnor ≥ 0,6; män ≥ 0,7) indikerar initialt en gränszon upp till 0,9 för män och 0,8 för kvinnor varefter ännu högre värden definitivt signalerar förhöjd risk för arterosklerotisk hjärtkärlsjukdom. 


Läs mer på Synlab Medilab

Homocystein är en svavelinnehållande aminosyra som finns naturligt i kroppen.

Att mäta homocystein via blodprov ger läkaren bra information i flera olika situationer. Både låga och höga värden kan tyda på ohälsa. När allt fungerar normalt ska homocystein kunna omvandlas till kroppens viktigaste antioxidant glutathion, som i sin tur skyddar kroppen ifrån aggressiva oxidativa reaktioner.

Om omvandlingen av homocystein inte fungerar p.g.a vitaminbrist (B12 och/eller Folat) uppstår brist på glutathion samtidigt som det uppstår en ”trafikstockning” dvs. att det byggs upp ett överskott av ”outnyttjat” homocystein. Det är lätt att förstå att höga nivåer av Homocystein därför inte är en bra signal. eftersom det tyder på att det kan finnas en brist på glutathion. En helt annan situation är att det helt enkelt finns otillräckligt med homocystein att omvandla p.g.a tex näringsbrist eller inflammation. Den misstanken uppstår om Homocystein är lågt.

Läs mer på Synlab Medilab

Lipoprotein (a) – ett mått på ärftlig risk för hjärtkärlsjukdom

Lipoproteiner är komplex mellan protein och någon typ av vattenmolekyl, till exempel kolesterol, fosfol och triglycerider. Molekylerna har extrem låg löslighet i vatten och därför omsluter proteinet molekylerna och gör att komplexet kan lösa sig i vattenbaserade vätskor såsom blod och i lymfkärl. Lipoproteiner brukar därför även kallas ”proteinbaserade resväskor”.

Lipoproteiner är bland annat ansvariga för transport av triglycerider i blodet, samt reducerar ytspänningen i hålrum för syreupptagning i blodet. För att skilja mellan olika lipoproteiner används ultracentrifugering. HDL är det lipoprotein som har högst densitet, sedan LDL, IDL, VLDL .

Lipoprotein är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och hjärninfarkt (ischemisk stroke). Lipoprotein-nivån är huvudsakligen ärftligt bestämd och varierar kraftigt mellan individer. Bestämning av Lp(a) kan vara av värde vid hög risk för hjärtkärlsjukdom eller tidig etablerad sådan, särskilt hos individer med ärftlig belastning.

Lipoprotein (a) eller förkortat Lp (a) är en oberoende riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Nivån av lipoprotein (a) är huvudsakligen ärftligt bestämd och varierar kraftigt mellan individer. Bestämning av Lp(a) är av värde för att identifiera hög risk för hjärtkärlsjukdom eller tidig etablerad sådan, särskilt hos individer med ärftlig belastning.

Läs mer på Synlab Medilab

Sköldkörtelrubbning

TSH är det viktigaste provet för att uppskatta sköldkörtelns funktion. TSH är en förkortning för tyreoideastimulerande (sköldkörtelstimulerande) hormon. TSH bildas i hypofysen i hjärnan och når genom blodbanan sköldkörteln på halsen. I sköldkörteln stimulerar TSH bildningen av sköldkörtelhormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen i kroppen.

Läs mer på Synlab Medilab

Fritt T3 (Trijodtyronin) är ett hormon som produceras av sköldkörteln.

För att få en bra bild av hormonfunktionen begär läkaren ofta analys av både TSH och T4 samtidigt, ibland även T3.

De tre hormonerna har olika uppgifter men samverkar för att sköldkörteln skall utöva sin viktiga funktion på ett optimalt sätt. Fritt T3 anses vara den sista länken i hormonkedjan och den har därför en direkt betydelse för stimuleringen av metabolismen i kroppens samtliga celler emedan T4 framför allt visar hur stort förrådet av sköldkörtelhormon är.

Det är den fria obundna formen som är mest intressant att mäta. Analyserna kallas därför ofta FT4 och FT3, där F står för fritt.

Läs mer på Synlab Medilab

Fritt T4 (Tyroxin) är ett hormon som produceras av sköldkörteln.

För att få en bra bild av hormonfunktionen begär läkaren ofta analys av både TSH och T4 samtidigt, ibland även T3.

De tre hormonerna har olika uppgifter men samverkar för att sköldkörteln skall utöva sin viktiga funktion på ett optimalt sätt.  Fritt T4 visar framför allt hur stort förrådet av sköldkörtelhormon är emedan Fritt T3 anses vara den sista länken i hormonkedjan och den har därför en direkt betydelse för stimuleringen av metabolismen i kroppens samtliga celler.

Läs mer på Synlab Medilab

TPO Antikroppar

Sköldkörtelns funktion styrs av TSH, tyroideastimulerande hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Genom TSH’s påverkan bildas vidare hormon i sköldkörteln. De viktigaste heter T3 (trijodyronin) och T4 (tyroxin). Hypofysen i hjärnan och sköldkörteln på halsens framsida står i ständig återkopplingsfas tillvarandra för att tillgodose kroppens behov av sköldkörtelhormon. För att det ska vara balans i kroppens ämnesomsättning måste hormonerna produceras i lagom mängd vilket regleras av hypofyshormonet TSH.

Ett högt värde av TSH innebär låg ämnesomsättning och att produktionen av sköldkörtelhormoner är nedsatt. Om produktionen av sköldkörtelhormoner är dålig går kroppen på sparlåga och symptomen kan då vara t.ex. frusenhet, trötthet, viktuppgång, nedstämdhet och förstoppning. Vanligtvis brukar man då följa upp detta med en så kallad S-TPO -antikropp (tyroideaperoxidas) analys för att se om orsaken till det förhöjda värdet av TSH är av autoimmun karaktär.

Läs mer på Synlab Medilab

Spottkörtel och Pankreas

Amylas är ett enzym som omvandlar stärkelse till socker och finns i bland annat saliv och bukspott. Bukspottkörteln (Pankreas) bildar också hormoner, bland annat insulin, som den avger till blodet. Insulin reglerar bland annat sockerhalten i blodet och lagringen av energidepåer i form av fett i kroppen.

Mätning av amylas gör inte skillnad mellan amylas från spottkörtlar respektive pankreas (bukspottkörteln). Vid misstanke om pankreassjukdom rekommenderas analyserna Pankreasamylas och Lipas.

Läs mer på Synlab Medilab

Mineraler

Kalcium – Visar hur mycket kalk det finns i blodet

Kalcium är utöver betydelsen för skelettet viktigt för en rad neuromuskulära och metabola funktioner.  I blodet är ca 50% proteinbundet, främst till Albumin, 45% är fritt fysiologiskt aktivt (sk joniserat) och ca 5% finns som kalciumcitrat/fosfat mm.

De vanligaste näringskällorna för kalcium är mjölk, fil, yoghurt och ost, vilka står för merparten av dagsintaget. Övriga kalciumkällor utgörs av bl a ärtor, bönor, grönkål, sardiner, räkor, vetebröd och ljus choklad.

Läs mer på Synlab Medilab

Magnesium är en mineral som uppfyller många funktioner i kroppen. Magnesiumbrist brukar som regel uppstå till följd av allmän näringsbrist som kan ses vid ätstörningar, långvariga diarréer, alkoholism, tarmsjukdomar med mera. Brist förekommer också i kombination med generell ämnesomsättningssjukdom eller sjukdomar i sköldkörteln. Det kan också uppstå brist när upptaget av magnesium blockeras på grund av att man äter föda med mycket fytinsyra t.ex i nötter, frön, bönor och spannmål. 

Bland i övrigt friska människor är magnesiumbrist ovanligt eftersom magnesiumhalten regleras av njurarna. För att få i sig magnesium kan man äta mat som innehåller rikligt med magnesium som bland annat samtliga gröna växter, fisk, mjölk och flera sorters spannmål. Vid svårare brist kan man ta kosttillskott med magnesiumsalter.

Läs mer på Synlab Medilab

Zink är en mineral som bidrar till flera viktiga funktioner i kroppen, till exempel i ditt immunförsvar eftersom de vita blodkropparna behöver zink för att kunna bildas och fungera normalt.  

Zink är nödvändigt för processerna som leder till att våra gener ska kunna bilda nya celler. Behovet av zink ökar därför vid all typ av tillväxt t.ex. vid längd och muskeltillväxt eller vid graviditet och amning. Sårläkning tros kunna förbättras med ett gott intag av zink.

Zink finns rikligt i havre, pumpakärnor, ärtor, linser, kött och skaldjur.

Läs mer på Synlab Medilab

Hormoner

Kortisol – ett stresshormon

Kortisol är ett hormon i kroppen som utsöndras av binjurarna och skapas av kolesterol. Kortisol har en mängd olika funktioner i kroppen som innefattar bland annat reglering av blodtryck, insulinfrisättning, inflammatorisk respons med mera, men är nog mest känt som kroppens stresshormon.

Läs mer på Synlab Medilab

SHBG – en mineral som är nödvändig

Könshormonbindande globulin eller sexualhormonbindande globulin (SHBG) är ett glykoprotein (en makromolekyl bestående av ett protein med kolhydratrester)  som binder och transporterar könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron (ett steroidhormon, starkare än  testosteron) och östradiol (ett steroidhormon och det viktigaste av östrogenerna. Estradiol brukar betraktas som ett kvinnligt könshormon, men finns även hos män. Estradiol är nödvändigt för sexuella funktioner, men är också viktigt för skelettet.

Nivåerna av SHBG är som högst under barnaåren för båda könen och minskar vid puberteten. Fertila kvinnor har normalt högre värden av SHBG än män. Hos både män och kvinnor sjunker blodvärdena av SHBG ytterligare på äldre dagar, för kvinnor vid klimakteriet och för män när testosteronnivåerna sjunker. Mängden SHBG ökar vid giftstruma, leversjukdomar, anorexia och oralt intag av östrogen. Det minskar vid fetma, överproduktion av kortisol och oralt intag av manliga hormoner.

Läs mer på Synlab Medilab

Testosteron – ett hormon i mannens hela liv

Testosteron är ett nyckelhormon genom hela mannens liv. Testosteron bildas i testiklarna när de träffas av hormonsignaler. Dessa signaler varierar i styrka under olika faser i livet med olika hög testosteronproduktion som följd. Under fostertiden är det framförallt under de tre första månaderna som testiklarna bildar testosteron och frånsett en kort tid strax efter födseln sker ingen stimulering av testiklarna förrän i puberteten.

Puberteten illustrerar tydligt de effekter testosteron har. Musklerna växer till (tydliggörs exempelvis av att axelkonturen blir bredare och att armmusklerna utvecklas) och mängden underhudsfett minskar. Längdtillväxten skjuter fart under en period till följd av ökade testosteron- och tillväxthormonnivåer. Huden påverkas och skäggväxten tar fart liksom annan behåring på kroppen. Samtidigt minskar hårväxten på huvudet, oftast med uttunning av hårväxten i tinningregionen (vikar utan hårväxt). De manliga könsorganen växer till och produktionen av sperma startar. Sexualiteten med könsdrift, sexuell lust och förmåga vaknar.

Efter puberteten behövs testosteron för att underhålla de testosteronberoende funktionerna under mannens fortsatta liv. Testiklarna fortsätter normalt att producera både testosteron och spermier genom hela livet och i motsats till situationen hos kvinnor har män inget förutbestämt klimakterium, d v s period när könskörtlarna upphör att bilda könsceller och könshormon.

Läs mer på Synlab Medilab

Progesteron – Ett hormon hos både män och kvinnor

Progesteron, eller gulkroppshormon, är ett steroidhormon med många viktiga funktioner för båda könen. Dels fungerar det som förstadium till andra könshormoner såsom testosteron och östrogen samt kortikosteroider, dels verkar det i sig självt.

Som hormon är det främst känt som ett kvinnligt könshormon med betydelse för kvinnans sekundära könskarakteristika, fertilitet och för fosterutvecklingen, men det har också en viktig roll som nervsteroid i centrala nervsystemet. Syntetiskt progesteron ingår som aktiv beståndsdel i p-piller.

Progesteron bildas av kolesterol via en steroid i gulkroppen, binjurarna, moderkakan och olika celltyper i nervsystemet  i hjärnan. Som hormon verkar progesteron på livmodern, kvinnobrösten och i hjärnan.

I hjärnan är progesteronet ett nervhormon som har stark påverkan på centrala nervsystemet och dess signalsubstanser och neuropeptider. Dess påverkan sker genom att det i cellkärnorna påverkar nervcellerna till att verka mera långvarigt och långsamt samt modifierar proteinsyntesen där. Det påverkar också både bildningen av signalsubstanserna och frisättningen av dem.

Förändrade värden progesteron påverkar därför centrala funktioner i medvetandet, kognitionen och sinnesstämningen. Som kvinnligt könshormon förbereder det graviditet, håller fostret vid liv samt förhindrar ägglossning.

Läs mer på Synlab Medilab

Östradiol (östrogen)

Precis som för de övriga könshormonerna är kolesterol den ursprungsmolekyl som östradiol tillverkas från, via en lång kedja av reaktioner vilka även med hjälp av olika enzymer kan leda till produktion av närbesläktade ämnen som östron och testosteron.

Under en kvinnas fertila år, tillverkas största delen av hennes östradiol av äggstockarnas granulosaceller genom aromatisering av det testosteron som thecacellerna (s.k. gulkropp) producerar, eller genom omvandling av östron till östradiol. Mindre mängder östradiol produceras också av binjurebarken. Även männens testiklar producerar en viss mängd östradiol. Ytterligare en källa till östradiol hos bägge könen är omvandling av testosteron till östradiol ute i kroppens vävnader. Särskilt fettceller är aktiva i denna omvandling, vilket de fortsätter med även efter klimakteriet.

Läs mer på Synlab Medilab

Urinsyra och Urinanalyser

Urat – Ett mått på halten urinsyra i blodet

Urinsyra (urat) är slutprodukten i människans omsättning. Koncentrationen av urinsyran i blodet används vid utredning av njursten samt för att bedöma om medicinsk behandling skall sättas in hos patienter med högt serumurat (risk för Gikt). Urinsyra i serumnivå- test är ett blodprov som mäter urinsyran i patientens blod serum. Kroppen skapar urinsyra när den bryter ned puriner från livsmedel såsom lever, fisk eller bönor eller från drycker som vin eller öl. Njurarna tar bort det mesta urinsyrat från blodet och utsöndrar det ut ur kroppen via urinen. Förhöjda värden av Urat i blodet kan leda till Gikt.

Gikt är en sjukdom som uppkommer i samband med en störning i organismens urinsyremetabolism. Om njurarna misslyckas med att filtrera bort urinsyra i blodet kommer överskottet tillsammans med dess salter in i kärlsystemet och skapar avlagringar i hud, broskvävnad och leder. Detta leder till gikt och njursten.

Läs mer på Synlab Medilab

U-Albumin/Kreatinin kvot – Ett mått av äggvita i urin

Mängden albumin (äggvita) i dygnsurin anses vara det bästa måttet på utsöndringen av albumin i urinen. U-Albumin-Kreatinin index/kvot används som screening-analys för bedömning av njurpåverkan samt vid behandlingskontroll av diabetes, högt blodtryck och åderförkalkning. Av praktiska skäl mäts ofta endast albuminkoncentrationen i ett stickprov, men resultatet påverkas då av patientens urinproduktion.

Albuminhalten i urin bör därför inte mätas som en masskoncentration utan som en kvot mellan urinhalterna av albumin och kreatinin. Genom att relatera U-Albumin till U-Kreatinin (U-Albumin/Kreatinin) i ett stickprov minskas urinproduktionens betydelse.

Ökad albuminutsöndring i urinen är ett känsligt mått på glomerulus-skada och används därför för diagnostik och uppföljning av diabetes, urinvägsinfektion, inflammation, skelettmuskelsönderfall och njursjukdomar.

Läs mer på Synlab Medilab

U-Komponenter – Ett mer övergripande test av urin (Urinprov)

Övergripande test (U-Testremsa) för detektion av:
– acetoacetat
– albumin
– bakterier
– Hb (blod)
– glukos
– leukocyter

Läs mer på Synlab Medilab

Tillägg (ingår i Platinum):

PSA Prostatatest

Vänligen läs socialstyrelsens text kring prostatatest via PSA här>>

Våra hälsokontroller