Blodet har många viktiga uppgifter i kroppen. Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, salter, avfallsprodukter och värme. Blodet består av olika typer av blodkroppar och blodplasma. Det finns tre olika sorters blodkroppar:
– Röda blodkroppar. De röda blodkropparnas viktigaste uppgift är att transportera syre i kroppen. Det sker med hjälp av proteinet hemoglobin som ger blodkropparna sin röda färg.
– Vita blodkroppar. De vita blodkropparna deltar i kroppens försvar mot infektioner och läker skador.
– Blodplättar. Blodplättar gör att blodet levrar sig när man skadat sig. Blodplättar är ett annat ord för trombocyter.
Källa: www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet/
Röda blodkroppar
De röda blodkropparnas viktigaste uppgift är att transportera syre i kroppen. Det sker med hjälp av proteinet hemoglobin som ger blodkropparna sin röda färg. Järn och koppar behövs bl.a. för att hemoglobinet skall klara att binda syret under transporten.
Den vanligaste avvikelsen man stöter på när man undersöker de röda blodkropparna är ”blodbrist” eller med medicinskt språk ”anemi”. Enligt WHO har omkring 25% av världens befolkning anemi. Anemi är ett symtom på något bakomliggande problem och den innebär att blodet har nedsatt förmåga att transportera syre. Vanliga symtom vid anemi är andfåddhet, trötthet, kraftlöshet, yrsel och i mer allvarliga fall, svimning. Hos äldre kan symtom i förekommande fall uppstå i form av förvirring eller att kärlkramp och en eventuell hjärtsvikt förvärras.
Flera enskilda prover belyser specifika aspekter av de röda blodkropparna (till exempel B-Hemoglobin, B-Erytrocyter, B-Erc-MCHC, B-EVF, B-Erc-MCV). Enkelt uttryckt mäter dessa prover hur många blodkroppar och hur mycket hemoglobin det finns i blodet. Proverna ger också information om blodkropparnas storlek (främst genom B-Erc-MCV). Storleken på blodkropparna kan ge en fingervisning om ifall anemin beror på järnbrist (ger små blodkroppar) eller brist på vissa vitaminer (B12 eller Folat vilka båda ger stora blodkroppar). Alkoholkonsumtion i övermått kan också ibland ge något större blodkroppar.
Omvänt är det också vanligt i vårt samhälle att man har för mycket järn i kroppen. Järnet finns till största delen inuti cellerna och kroppen har svårt att göra sig av med överskottet av järn på egen hand. Det mest effektiva sättet är att vara blodgivare. Överskott av järn upptäcks genom ett högt Ferritin och överskottet kan ackumuleras succesivt över många år och till slut orsaka skador och störningar i endokrina körtlar, lever, och hjärta.
Anemi
Anemi kallar läkarna det som i vardagligt språk ofta kallas ”blodbrist”. Anemi är inte en bestämd sjukdom utan ett tillstånd som kan ha många bakomliggande orsaker. En person med långvarig anemi har vanligtvis inte för lite blod utan för lite, eller sämre fungerande, hemoglobin. Hemoglobin förkortas Hb och är det som ger blodet dess röda färg. Det är hemoglobin som transporterar runt syre i kroppen. Den vanligaste orsaken till anemi är att hemoglobinet innehåller för lite järn. Om man har för lite normalt fungerande hemoglobin i blodet blir man trött och andfådd och kan få yrsel och hjärtklappning. Järnbrist kan bero på att man förlorar blod regelbundet, till exempel vid kraftiga menstruationer. Den kan också, men mer sällan, bero på att man äter fel och inte får i sig tillräckligt med järn. Järn finns i bland annat bröd, kött och grönsaker som till exempel spenat och grönkål. Järnbristanemi brukar kunna avhjälpas med järntabletter. Vitamin B12 och Folat är också viktiga för normal blodbildning. Brist på dessa vitaminer kan ge en annan typ anemi än den som järnbrist orsakar.
En mycket vanlig bakomliggande orsak till anemi kan vara att man succesivt förlorar mindre mängder blod vilket t.ex. är vanligt bland kvinnor i fertil ålder. Det kan på liknande sätt röra sig om kroniska blödningar i magtarmsystemet. Blödningarna ger på sikt järnbrist vilket gör att nya fungerande blodkroppar inte kan tillverkas i den takt som behövs. Järnbristen syns tydligast på ett lågt värde för Ferritin som är det bästa måttet på dina järndepåer. Värdet för S-Järn speglar inte hela kroppens förråd av järn och är därför ett sämre mått. En annan orsak till minskad produktion av blodkroppar kan förekomma som följd av näringsbrist eller vid infektioner eller kroniska sjukdomar som kan ge störningar i blodbildningen. Njursjukdomar kan också ge anemi, det välkända hormonet (”EPO”) som används vid bloddopning tillverkas ju av njurarna vilket behövs för att hålla igång tillverkningen av blodkropparna.
Det omvända tillståndet till anemi är att man har för mycket röda blodkroppar. Det är extremt sällsynt och ger väldigt höga värden – vilket tyder på allvarlig sjukdom och som i så fall bör utredas. Har man bara lite förhöjt Hemoglobin är den vanligaste orsaken att man är lite intorkad och behöver dricka mer vatten (syns ofta på att S-Natrium och ibland S-Albumin också är förhöjda) – den andra vanliga orsaken till förhöjt Hemoglobinvärde är graviditet.
Vita blodkroppar
Vita blodkroppar kallas också leukocyter vars viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. De vita blodkropparna finns i lymfsystemet, i vävnaderna och i blodkärlen.
Det finns olika typer av vita blodkroppar:
– granulocyter
– lymfocyter
– monocyter
Källa: www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet/
Blodplättar
Blodplättar kallas också trombocyter och innehåller olika ämnen som behövs för att blodet ska levra sig vid en skada.
