Hjärtkärlsjukdomar är en samlingsbenämning på sjukdomar som drabbar hjärtat eller blodkärlen eller bådadera. Hjärtkärlsjukdomar kan leda till långvarig sjukdom och sänkt arbetsförmåga, i synnerhet om de inte upptäcks i tid och förblir obehandlade under en längre tid. Det är ett stort dilemma att processen som leder till åderförkalkning börjar redan i barn- och ungdomen hos de flesta men den utvecklas långsamt och orsakar inte besvär förrän många decennier senare. I förebyggande syfte bör man se över sin livsstil, t.ex. sluta röka och snusa, dricka mindre alkohol, äta nyttigt och utöva mer fysisk aktivitet.
Livsstilens påverkan på hjärtkärlsjukdomar
Blodtryck under 120/85 är bra, vilket innebär systoliskt under 120 respektive diastoliskt under 85. Om det stiger till över 140/90 föreligger hypertoni som graderas i ökad svårighetsgrad ju högre trycket är. Motion, bättre kost och mindre stress är viktiga åtgärder för att minska blodtrycket.
För blodsocker i fastande (fP-Glukos) är gränsen för diabetes 7.0 mmol/L – ett fynd som kräver utredning i sjukvården. Området 6.0-6.9 mmol/L betraktas som förhöjt (dvs. ovanför övre gränsen för referensområdet) och innebär en signal att det är utomordentligt viktigt att förändra kost och livsstil. I avtagande omfattning finns en något förhöjd risk ner till strax under 5 mmol/L. Det innebär att många av oss ligger i ett område där olika grad av förhöjd risk finns, vilket också avspeglas i sjukdomsstatistiken i västerländska civilisationer. Vi har nästan alla med andra ord anledning att se över vår kost och livsstil.
När det gäller blodfetter (fetter kallas lipider med medicinskt språk) är situationen liknande den för blodsocker, dvs. att stora delar av befolkningen har mätvärden som anses spegla förhöjd risk. Kolesterol (totalkolesterol) är ett samlingsbegrepp för olika fraktioner kolesterol som var och en behöver transporteras med hjälp av olika typer av partiklar i blodet eftersom de inte är lösliga i vatten. Varje partikeltyp har sitt eget uppdrag och det är framförallt partikelns egenskaper och inte främst hur mycket kolesterol den bär på som avgör ifall en skadlig effekt uppstår. Totalkolesterol mäter emellertid allt kolesterol och är därför ett grovt mått. Men när det gäller riktigt höga värden upp mot området 7-8mmol/L och däröver kan man vara ganska säker på att totalkolesterol är förenat med högre risk. Det är viktigt att förstå att till synes normala värden ibland kan vara riskabla. Det krävs dock en mer detaljerad analys för att avslöja det.
Man bör då analysera LDL-kolesterol och HDL-kolesterol som lite oegentligt har kallats för ”det dåliga” respektive ”det goda” kolesterolet. Mer exakta metoder har emellertid utvecklats på senare år. Dessa metoder mäter antalet partiklar, vilket har visat sig ge mer betydelsefull information än mängden kolesterol som partiklarna bär på. Apo-B mäter antalet skadliga partiklar inklusive LDL-partiklar och Apo-A1 mäter antalet HDL-partiklar. Andra störningar rörande tex blodsocker, blodtryck, övervikt och inflammation, förstärker skaderisken för kolesterol. Kolesterol är bara en av flera riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och kolesterolvärdet måste därför bedömas ihop med andra riskfaktorer.
Kroppen har en förmåga att tillverka kolesterol själv, men det kolesterol vi får i oss med dagens kost blir däremot lätt ett överskott och ett hälsoproblem. Kolesterol finns rikligt i animalisk föda (fisk, kött och ägg) men existerar överhuvudtaget inte i växtriket och därför sjunker värdet kraftigt i proportion till hur mycket vegetarisk kost man äter, en kost som också kan inverka positivt genom att den sänker blodtrycket. Funderar man på att ändra kost och äta mer vegetariskt bör man skaffa sig kunskaper så man kan undvika vanliga problem som proteinbrist och brist på Vitamin B12.
Endotelet – blodkärlens innervägg
För att öka din insikt om din blodkärlsfunktion kan det vara bra med en liten beskrivning av blodkärlens innervägg – det så kallade ”endotelet”. Denna innervägg består av en tunn ”tapet” av hopfogade platta celler som bildar ett gränsskikt mot blodet som är helt centralt vid kardiovaskulära sjukdomsprocesser. Denna inre hinna i blodkärlen är ingen passiv vägg utan ett högaktivt organ som kraftfullt kan anpassa lokalt blodflöde efter lokalt behov, som snabbt löser upp eventuella blodproppar och är portvakt åt vita blodkroppar som kommer i arméer med blodströmmen för att av endotelet med precision slussas ut genom blodkärlets vägg exakt till de ställen där inkräktande bakterier invaderat vävnaden.
Endotelets yta är större än en fotbollsplan och väger ca 1 kg. Dess yta ser ut att vara täckt av något som liknar sjögräs – det är en hårliknande beklädnad bestående av långa molekyler som deltar i endotelets komplexa funktioner. Det är lätt att förstå att detta multifunktionella komplexa system spelar en viktig roll för transporten av blodet och också att det därmed kan vara en svag punkt som är känslig för störningar. Ett tidigt tecken i riktning mot hjärtkärlsjukdom är därför att endotelet är negativt påverkat, vilket kallas endoteldysfunktion. Det förekommer vid högt blodtryck, inflammation, rökning, förhöjt blodglukos (diabetes) för att ta några exempel.
Tidiga tecken på endoteldysfunktion kan vara erektionsproblem för män eller spår av protein i urinen. Endotelets funktion störs också markant efter en måltid särskilt om den är fettrik. Det är förmodligen skälet till att hjärtattacker är vanligare efter måltider. Med den här kunskapen är det lätt att förstå att man kan ha nytta av att äta en kost som inte driver inflammation, vilken ju drabbar endotelet och starkt bidrar till åderförkalkning. Hur kraftiga effekterna av inflammation kan vara illustreras av hur snabbt efter kranskärlsoperationer (by-pass operationer) som de nya kärlen blir inflammerade och proppas igen om man inte motverkar det med läkemedel. Det tar bara några månader.
